Alla data för 6 månader är nu verifierade och finns nu tillgängligt hos vår statistiker Per Näsman. Men detta kommer inte gratis. Eva Isaksson och Nina Greilert Norin har gjort ett heroiskt arbete med datacleaning i EFFECTS databas.
Vi är nu alltså i princip klara med data-tvätten.
Osvuren är ändå bäst. Det kan uppstå frågor på vägen. Saker som vi inte har tänkt på, trots att vi jobbat med materialet i över ett år.
Målet är att presentera data i maj.
A presentation entitled Is there a role for SSRIs after FOCUS, AFFINITY and EFFECT?
At the 5th European Stroke Science Workshop Nov 29, 2019, Garmisch-Partenkirchen, Germany, Hotel Eibsee. On behalf of the EFFECTS trial Collaboration. Free for non-commercial use.
Enjoy.
Vad är viktigt för att lyckas med inkludering i en studie? Ett svar får du om du läser Eva Isakssons studie. Klicka här.
Alla patienter är inkluderade. Uppföljning pågår. Men vi behöver samla in data för att kunna presentera data på ESOC-WSC maj 2020.
För att underlätta stängning av centra och få tillgång till den data som krävs för att kunna presentera resultaten i vetenskaplig tidskrift parallellt med presentation på ESOC/WSO i maj 2020 behöver vi ligga steget före. Helst 3 steg före…
Vi önskar därmed starkt att alla stängningsbesök ska vara klara senast 31 januari 2020.
För att det ska bli möjligt behöver de centra som har patienter pågående i studien att tidigarelägga månad 6 besöket (enligt vårt protokoll max 14 dagar tidigare).
Telefonkontakten för månad 7 blir då också tidigare och kan i sin tur tidigareläggas 7 dagar. På så vis kommer de sista patienterna fullföljt 7 månader senast 7 januari 2020. Detta är förenligt med de tidsfönster som är angivet i EFFECTS protokoll.
Eva och Nina kommer kontakta de centra som inkluderat patienter i juni 2019 för att hjälpa till med en individuell tidsplan. Det är viktigt att ni ute på centra planerar detta och kontaktar era patienter i god tid så att det blir praktiskt genomförbart.
Stort tack för er hjälp med detta så att vi hinner få in alla data i tid! Vi jobbar lite i motvind då månad 6 och 7 ligger kring jul och nyår.
Våra monitorer tar kontakt med er i god tid när det det är dags för stängningsbesök för ert centra.
Hör av er om vi kan hjälpa till med något!
Eva och Nina
Hej världen.
Vi har ett resultat.
Fredagen den 28 juni 2019 inkluderade vi patient 1 500 och EFFECTS är nu Sveriges största RCT inom stroke. Någonsin. Vi stängde möjligheten till rekryteringen idag måndagen den 1 juli kl 09:00.
Ett stort, stort tack till alla ni som gjorde detta möjligt. Det handlar om 100-tals läkare och sjuksköterskor över hela landet. Styrgrupp och monitorer. Dataspecialister och statistiker. Bidragsgivare.
Den bättre hälften av oss som leder den dagliga verksamheten av EFFECTS. För att ni stod ut med att vi har ägnat så mycket tid år denna vår baby.
Och viktigaste av allt. Alla patienter.
Ansvaret vilat tungt över oss alla som jobbar med EFFECTS. Att tillvarata denna uppoffring.
Till er alla, ett stort tack.
EFFECTS inkluderade sin första patient den 20 oktober 2014. Den sista individen togs med 1 500 fredagen den 28 juni 2019.
Det är 1 712 dagar. I medeltal 0,88 patienter per dag. Då räknar jag varje dag, även lördag och söndag, julafton och midsommar.
Omräknat till år, blir det 4,7 år. Från first-patient-in till last-pat-recruited, om man vill uttrycka sig på engelska.
Nedan är en tabell med hur inkluderingen var under 2019, samt ett slutresultat.
Än en gång, ett stort tack till alla.
VI ÄR KLARA!!!
VI ÄR I MÅL!!!
VI HAR TILLSAMMANS SKRIVIT HISTORIA !!!
Nu fortsätter arbetet med att följa upp alla patienter i studien som fortfarande pågår samt ta hand om all data för att kunna presentera resultatet på ESO/WSO (Europeiska strokekongressen och World Stroke Congress) i Wien maj 2020.
Nu är vi nära slutmålet med 1500 inkluderade patienter! Vi håller tummarna för att vi får in de sista patienterna i EFFECTS historia denna vecka.
Eftersom vi haft några tekniska misstag vid randomiseringen så måste vi upp till patient nr 1503 för att det ska bli 1500 patienter. Akademiska sjukhuset i Uppsala, Erik Lundström och Semira Duzo tog idag in patient nr 1499!
Vi är mycket nära nu – det ska bli spännande att snart få ta fram resultatet!
Det här är ett ganska långt och teknisk inlägg.
Det beskriver hur vi får fram vår primära utfallsvariabel, den modifierade Rankin-skalan, som ofta förkortas mRS. Vi använder oss av simplified modified Rankin Scale (smRSq) som man får fram genom att ställa fem frågor (se nedan).
Patienten, anhörig eller personal ställer dessa frågor vid 6 månader (primära utfallsmåttet) samt vid 12 månader.
Den första frågan.
Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi.
Är till för att skilja mellan oberoende och beroende, dvs mellan mRS 0–2 versus mRS 3–5
Om man svarar JA på den frågan är man som sämst mRS 2.
Så här går kodningen till:
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
| 3. Om det var nödvändigt skulle du kunna bo ensam utan någon hjälp från en annan person? Med det menar vi att du själv kan bada, gå på toaletten, handla, förbereda eller ta emot måltider, och klara din privatekonomi. | □ Ja | □ Nej |
| 4. Klarar du allt som du kunde göra ända till dess du fick din stroke, även om det går långsammare och du inte gör så mycket? | □ Ja | □ Nej |
| 5. Är du helt återställd till den funktionsförmåga du hade just innan du fick din stroke? | □ Ja | □ Nej |
| 6. Kan du gå från ett rum till ett annat utan hjälp av någon annan person? | □ Ja | □ Nej |
| 7. Kan du sätta dig upp i sängen utan hjälp? | □ Ja | □ Nej |
Referens
1. Bruno A, Akinwuntan AE, Lin C, Close B, Davis K, Baute V, Aryal T, Brooks D, Hess DC, Switzer JA, Nichols FT. Simplified modified Rankin Scale questionnaire: reproducibility over the telephone and validation with quality of life. Stroke. 2011 Aug;42(8):2276-9.
Översättning till svenska av med dr Erik Lundström, forsknings ssk Eva Isaksson och med dr Veronica Murray (2013) inför EFFECTS-studien.
Idag firar vi Skövde som inkluderat 100 patienter i EFFECTS! Grattis också till Västerås som kom med senare och idag inkluderat 40 patienter i studien!
Arbetet med att iordningställa data för EFFECTS pågår. För närvarande jobbar vi med depressiondiagnosen. Vi använder fyra överlappande sätt att fånga en depression hos en individ.
Nummer 1 är att vi ställer frågor utifrån DMS IV-kriterierna för egentlig depression. Detta görs vi flera tidpunkter och största intresset för huvudartikeln är att fånga frågorna vid 3 och 6 månader.
När man matar in data i OpenClinica kan det se ut på detta sättet.
Frågorna kommer från den amerikanska manualen som heter DSM-IV (Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders) som har utvecklats för psykiatriska tillstånd. Arbetet med DSM leds av APA (American Psychiatric Association) och syfte är att skapa ett system för psykiatrisk diagnostik. DSM-IV används idag parallellt med ICD-10 i både klinik, forskning och undervisning.
Det krävs minst fem av symtomen och de måste dessutom har förelegat under minst två veckor.
Minst ett av symtomen (1) eller (2) måste finnas:
1. Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen
2. Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter
3. Betydande viktnedgång, viktuppgång eller minskad alternativt ökad aptit
4. Sömnstörning
5. Psykomotorisk hämning eller agitation
6. Svaghetskänsla eller brist på energi
7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor
8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet
9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på självmord eller fullbordat självmordsförsök”
Vi kommer helt enkelt att ladda ned data för alla individer och sedan skriver vår statistiker en algoritm för detta. Ett tämligen lätt jobb, för en matematisk tränad hjärna.
Det andra sättet vi använder oss av, är att använda insatta läkemedel som ett mått på depression.
Vid 6 och 12 månader har vi frågat vilka läkemedel som patienterna står på och i och med att vi kodar dem enligt ATC kan vi lätt få fram de som är medel mot depression.
Vi har förmånen att ha en mycket erfaren styrgrupp och vår psykiatri-expert, docent Björn Mårtensson, var den i Sverige som behandlade den första patienten i Sverige med fluoxetin.
Eva och Nina har gjort ett hästjobb med att koda alla läkemedel enligt ATC-koder.Därmed blir det enkelt för oss att kunna göra en mycket detaljerad uppdelning av den antidepressiva behandlingen.
Jag tror inte att vi kommer att behöva ange detta på en sådan hög detaljnivå. Listan nedan tror jag knappast att vi kommer att presentera i huvudartikeln. Kanske som ett Appendix (bilaga) för individer som vill veta alla detaljer. Det kan finnas personer som letar efter detta och då kan vårt material kanske vara en hjälp för dem och kommande forskningsprojekt.
Preliminär tabell över hur vi kommer att använda ATC-koderna för att definiera depression.
Vår tanke var att center inte skulle rapportera en depression som en SAE. Utan att det skulle fångas vid något av alla återbesök, se #4 nedan. Men det visar sig att flera center har flera anmält depression som en SAE och därför måste vi göra en korsvalidering med SAE för att se om vi missat någon viktig information.
Vid flera tillfällen ställer vi frågan huruvida individer har avslutat läkemedelsbehandlingen och ett alternativ är att de har drabbats av en depression. Vi kommer att undersöka hur många som har angivit det alternativet.